Sportlov, påsklov, slut på skidsäsongen, ja just det... EmmA har kommit hem, oj vad det har gått snabbt nu vill jag lova! Det har hänt så himla mycket att det är omöjligt att skriva upp allting här, men några viktiga punkter:
Jag börjar med att berätta att den här skidsäsongen har jag utvecklats som skidåkare, men inte minst som individ.
- Guldhjälmen (En relativt stor störtloppstävling i Duved) var jag så nervös innan, snudd på rädd, men EmmA fanns som vanligt där och stöttade mig, dock endast på sms, eftersom hon var i Asien då. Jag bestämde mig helt enkelt för att bara köra på, eftersom att skaderisken faktiskt minskar om man jämför med att fega sig nerför banan. Det var så himla roligt! Jag är helt seriös när jag berättar om glädjetårar i målet.
- Åre Cup-finalen ägde rum i Duved, men en annan backe än Guldhjälmen. Här var jag inte en smula rädd, så himla härligt att bara våga köra! Jag vann, hela cupen faktiskt, för tredje året i följd, just det... ;-)
- Hovdestörten var på väg att bli den snabbaste någonsin, tack vare att det frös på under natten. Innan jag fick veta det så var jag inte längre rädd, tack vare ovanstående punkter. Dock blev jag nu lite nervös... (De trodde att man skulle kunna nå upp i hastigheter som 100+) För att ha chansen att få ett tidigt startnummer, närmare bestämt nr 12, så vaknade jag redan klockan sju på tävlingsdagen för att vandra till backen och köa. På starten och innan, laddade jag som en tok, framför allt mentalt, och ni ska veta att i familjetävlingen Hovdestörten ligger en hel del prestige! Jag hade tittat ut exakt vilken linje jag skulle åka, spanat in eventuella slag, etc. Jag startade och allting gick bra, fram till Pettersson-svackan, vilken är en kompression mitt i backen. De som befann sig uppe på start måste alla ha dragit efter andan, de såg nämligen bara något som flög och ett nät som drogs sönder. Enligt spåren från mina skidor så lättade jag ungefär 10 m och sedan skar båda skidorna samtidigt, och i en fart av 70-80 km/h får skidorna ett bra påskjut när de skär. Nätet gick helt sönder, det använde jag skidorna till. Två käppar gick av, och enligt mitt blåmärke använde jag låret till att klyva en av dem. ;-)
- Våren har kommit, och älskar jag det? Självklart!
Jag är nu i behov av ett (helst flera) par tygskor, ett par svarta leggings, samt en longboard. För alla som undrar så har jag inte bestämt vad min longboard ska heta, men något ännu finare än Matildas som heter Gösta Getmese!
Ikväll är det i alla fall majbrasa i Kläppe som gäller, samt övernattning hos Matilda. Nu är det dags för stekarstund, vilket jag utför dagligen! Just denna gång... på Matildas garagetak!
Roger över, roger ut!